Fredag igen!

Fredag igen, vad gör man då om vädret vänt och solen bjuder upp till en fantastisk mc dag? Jo, man tar ledigt och drar upp till Triumphcenter i Landskrona och testar fyra stycken olika hojar! Det gör man när det är bra väder!
Först ut i test blir Triumph Tiger 800XC.

Nu blir det ju inte så avancerat testande när man bara kör 1,5 mil med en hoj som man lånar. Men det är lika för alla hojarna i dag, jag körde samma runda med alla.
Sedan de där första spionbilderna på Tiger 800 har jag längtat efter att köra den. Jag minns den där filmen de hade, där man fick se en Tiger passera i mörker så att leran sprutade om hjulen. Man kunde knappt se hur den såg ut men habegäret växte inom mig då!
Upp å hoppa, fy fasen vad hög den var när jag väl kom upp på den. Tur att man tränat Kung-fu som ung så att jag kunde slänga över benet. Väl uppe på hojen kändes det som att den var gjord just för mig!
Jag drog iväg och kände försiktigt på bromsar och växlar. Den var otroligt lätt manövrerad. Jag blev överraskad av att motorn var så pigg! Det goa ljudet från Arrows dämparen var perfekt ända upp i 160km/h. Det blev inte mer innan nästa och nästa kurva avlöste varandra. Men absolut, detta är en mycket fin hoj. Ska det anmärkas på något så kan jag tycka att den långa framfjädringen var lite slapp, det gungade lite väl mycket genom växlingarna. Men så klart det måste kunna ställas om.

Nästa hoj: Triumph Speed Triple 1050.

En nakenhoj, jag vet inte. Jag ska försöka att inte vara nedlåtande. Detta är ju inte en hoj som ligger mig varmast om hjärtat. Jag vill ha kåpor ni vet. I´m the farring kind of man!
Uppe på den märker man hur kort den är. Det verkar som att man sitter just över framhjulet. Förutom att luften trycker bak hjämen och kläderna när man passerar 150 så vänjer jag mig ganska fort vid denna maskinen. Det är ju så lättkörd att det stör! Har man inte känt sig som en MotoGP förare innan så lär ni göra det med denna hojen. I princip behöver jag bara fundera på att svänga så gör den det. Hojen lyder minsta möjliga vink. När det är dags att testa bromsarna kommer nästa gudagåva till denna hojen. Bromsarna biter så in i helvete rent ut sagt! Jag har aldrig upplevt maken till bromskraft tidigare!  Detta är en hoj för race och och en hoj att ha skitkul med! Men att köra längre sträckor på motorväg, nä. Längre semester, nä. Men för fan, annars är hojen ett rent mästerverk.

Nu blir det inte mer idag!
Nu kör vi...
.955i.