...har man väl hört talas om. Det stämde bra in på dagens körning med "Sommarkörning" Vi träffades i skånes mitt som konstigt nog ligger i Höör! Undrar hur de har räknat ut det? Det är kanske rätt, vad vet jag?
Hur som helst, Ola tog upp beställning eller mer räknade in hur många som skulle ha mat på Tjörnedala krog. Det var tvunget, annars kunde kocken bli sur. 23 hungriga och frusna mc-förare skulle njuta av deras brunch buffé. När vi kom fram till målet var det bara 12 av oss kvar! Undrar vad kocken tyckte om det?
Det hela började med att vi efter bara 500 meters körning tappade bort 1/3 av gruppen! Det blev kaos, ingen visste var vi skulle köra. Men efter ett tag så lyckades vi att komma ihop med frontgruppen igen nära Sösdala.
Först att droppa av var gänget från Hörby som hade med sig en liten kille på 10år, efter hundratals kurvor och vägknutor så vände sig magen på stackaren som fick upp en hel del av maginnehållet i sin hjälm!
Vem vill fortsätta efter det? Där stack 4-5 personer. Hoppas att grabben mår bra nu?
Andra gruppen som lämnade in var de där tuffa killarna med dödskallar och emblem bak på jackorna. De stod där i en vägkorsning när vi kom fram till dem. Någon av dem sa: " Fy fan, jag har aldrig frusit så mycket i hela mitt liv"!! Tufft... Så stack 5-6 kalla coolingar hem.
Framme på krogen blev vi motagna av kocken som hälsade oss välkomna och visade vad vi skulle få att äta och berättade även var vi skulle sitta. Vi blev placerade vid ett långbord längst in i lokalen. Det fanns det mesta att njuta av på buffén. Riktigt gott faktiskt.
Beror det på att man var hungrig och frusen? Kanske, men det satt bra med mat i vilket fall som.
Här står vi parkerade på en rad utanför krogen. Saken är den att det gick omkring en gubbe som verkade vara ställets egna byfåne och fotograferade våra hojar. När jag kom ut efter maten så frågade jag honom vilken hoj som var finast? Jag anade att han skulle gilla min Triumph bäst. Jaja, såklart. Gamla gubbar och byfånar flockas runt min hoj som vanligt. (Gubbahoj) Han berättade att han älskade Triumph hojar på 60-talet! Han kollade på hastighetsmätaren på min hoj som vilket barn som helst och sa att den gick i 280Km/h !
Först tog jag honom för en vanlig gammal gubbe, men när han helt plötsligt sa: " Oj, jag har ju glömt att räkna motorcyklarna"! Då förstod jag att inte hissen gick hela vägen upp. Han gick iväg och pekade på alla hojarna och räknade högt. När han kom längst fram till Olas hoj så skrek han 12 stycken, 12 stycken motorcyklar!
Ola hade rekat ut en massa små fina kurviga vägar. Bitvis nästan för smala med tanke på att det var halt och slirigt på vägen och det var svårt att ta alternativa spår när det helt plötsligt dör upp något på vägen. Men nu kan jag vägarna och det kan vara fint att testa dem igen nästa sommar!
Eftersom det var lite kyligt idag så fick man köra det gamla beprövade "rosta handsken mot ljuddämparen tricket"
Tack till "sommarkörning med motorcykel" på Facebook.
Nu kör vi...
.955i.
